Idag har jag målat på min vägg! Så mina kära vänner har fått sällskap av en Hilarie Burton och en Alex Gaskarth. Tadaaaa:

För er som inte vet det har jag världens bästa syster. Hon finns alltid där, ofta t.o.m. så nära som inom en radie på några meter. Med henne sittandes på andra sidan väggen finns det alltid någon att äta yoghurt, gå till tvättstugan eller bara prata med. Inget är varken för stort eller för litet för att delas, vare sig det handlar om den eviga hårfrågan, elaka pojkar eller meningen med livet. Hon tycker och tänker nästan alltid som jag. Dessutom är hon den roligaste människan jag vet, kanske just för att vi har exakt samma humor.



Hon är dock, och kommer alltid förbli, min lillasyster. En irriterande jävla bajskorv.
Men en söt sådan.

Min fredagkväll spenderades hos mannen på bilden, a.k.a. min stekiga vän David. Vi grillade och hade allmänt trevligt. Sedan cyklade vi hem jääävligt snabbt. Typ onaturligt snabbt. Idag har vädret varit nästan lika stekigt som David (bara nästan dock) och snart ska jag iväg till min bästa vän. Sista lördagen innan skolan börjar....

Jag är trött, hungrig och har drömt om dig hela natten. Och så har jag ont i handen. Typ ritkramp. Men jag är ändå fett glad. Puss!

Jag är en dålig bloggerska, jag vet. Men jag är inte död i alla fall, och det är ju positivt! Sen sist har jag bland annat kört på körskolan för första gången, gjort min debut på krogen samt jobbat på mitt första "riktiga" jobb. Det känns som det händer så mycket nu för tiden, fast egentligen gör det inte det. Har börjat göra planer för sommaren och det kommer bli bra.

Här får ni ett gammalt självporträtt.

Jag har sträckt vaden och haltar runt här hemma. Just nu sitter jag dock stilla och tittar på Grey's samtidigt som jag ritar Brad Pitt och planerar kommande skoinköp. Helt okej tidsfördriv om jag får säga det själv. Imorgon är min sista halva skoldag innan 11 dagars lov.

Allt detta prat om söndagsångest. Jag förstår inte. Själv älskar jag söndagar. (Oftast i alla fall.) Idag har jag levt på yoghurt och bland annat tittat igenom en massa gamla foton, spelat gitarr, letat skor, tittat på Tsatsiki och målat. Är dessutom jättetaggad på veckan som kommer. Jag är nästan så långt ifrån söndagsångest man kan komma.

Gjorde denna i helgen. I söndags för att vara exakt, när snön vräkte ner som värst och jag var som mest deprimerad över Sveriges väder. Jag vet att huvudet är oproportioneligt litet och armen abnormt stor men skit i det. Huvudsaken är att jag vill ha sommar. Gärna nu med detsamma.

Jag är så sjuuuukt TAGGAD på att åka brädaaaa! Jag (till skillnad från min bästa vän) älskar att packa, särskilt till sportlovet. Ååh. Skidstrumpor och underställ och mössor ligger överallt i mitt rum och snart i resväskan. Tog en liten paus och ritade en bild. Scannern är dock dum och cuttar av toppen av hjälmen. Men vad gör det egentligen? Hihih. Jag är glad!

Papper och penna är bästa terapin. Papper och penna löser nästan alla bekymmer. Idag har jag, när jag inte har pluggat idrott och hälsa, använt mig av papper-och-penna-terapin. Det funkade som vanligt! Nu ska jag till Eric för lite gitarr och sång. En annan terapi som löser det mesta :)

Varför är män så mycket svårare att rita än kvinnor? Djupa funderingar jag har... Denna gjorde jag i vilket fall som helst igår under min lediga eftermiddag. Och för er med dåligt minne, eller som av någon anledning har missat denna extremt söta film, är referensbilden framsidan till ps. I love you.

Mysigt med någon som viskar kärleksförklaringar i ens öra.

Har ägnat halva kvällen åt att rita fjädrar. Något jag aldrig gjort förr i hela mitt liv. Fett normalt yeh. Nej men. Det var till en vän. Nu är jag trött och ska soooova. Länge.

Imorgon är det fredag och helg igen. Jösses vad tiden går fort alltså.

Blyerts. Beware of ett inlägg som inte alls hör ihop med bilden.


Igår, mina vänner, körde jag hela vägen till Skarpnäck. Och tillbaka! Vilket innebär: 90-väg (en liten bit), massa bilar, massa rödljus och rondeller SAMT fickparkering. Det går framåt! Hela min familj satt som på nålar och undrade nog om det var deras sista bilfärd. Men icke. Vi kom hem helskinnade, och inte bara vi, även bilen var intakt. Hihihi.