Efter en halvt förjävlig, halvt riktigt bra, dag blev jag (och min syster) lycklig(a) över en 116-förare. Vi hade snö i skorna och minst hundra kilos tunga väskor. Dessutom var vi fysiskt utmattade och hungriga, och som en ängel från himlen dök han upp med sin röda buss. Jag visste direkt att dagen var räddad. 
      Och han var så duktig. Förde fram bussen utan problem, trots det äckliga vädret. En riktig vardagshjälte. Stabil och pålitlig. Bäst. Åh.

Foto: Amel Emric